Ann Fernholm om ett sötare blod, kostråden och mat till barn

Ann Fernholms spännande faktaspäckade bok om hälsoeffekterna med socker

Jag önskade mig den där nya färgglada boken med geléhjärtan på framsidan av tomten i julklapp. Kändes lite tokigt eftersom jag inte är det minsta intresserad av just smågodis men på något sätt blev jag lite varm inombords att det just kommit ännu en bok som stärkte mina tankar kring kost, hälsa och välmående. Boken heter "Ett sötare blod". Tidigare i veckan fick ni läsa författaren Ann Fernholms krönika här på Naturlig Mat i Skolan och idag tar jag pulsen på henne lite mer i en kortare intervju. Vi samtalar kring ett sötare blod, de gällande kostråden och mat till barn förstås.


Hur kom det sig att du skrev boken "Ett sötare blod"?
Jag pratade med en kvinna som har typ 2-diabetes. Hon berättade att hon kunde lägga bort sina insulinsprutor på två dagar när hon började äta en strikt lågkolhydratdiet. Sedan gick hon ner över 40 kilogram i vikt. Det fick mig att börja undra vad jag hade lärt mig under min utbildning i biokemi. Hon åt mer fett, men gick ner i vikt. Dessutom hade hon bra blodfetter. Jag berättar om denna tankeställare i bokens första kapitel som finns att provläsa: http://ettsotareblod.se/provlas/

Vilket är det huvudsakliga budskapet med boken? Vilken känsla vill du förmedla?
Att framförallt socker, men också andra snabba kolhydrater, är mycket värre för kroppen än mättat fett. Vi vet att bukfetma och typ 2-diabetes är kopplade till en hel rad sjukdomar. Boken visar att orsaken till detta är att blodet har blivit sötare. Två tredjedelar av alla som får hjärtinfarkt eller demens har problem med blodsockret. Personer som har problem med blodsockret dör mycket fortare om de får cancer. I boken förklarar jag hur höga blodsocker skadar kroppen.

Hur har boken tagits emot av läsarna? Forskarna? Livsmedelsverket?
Många vittnar om att deras sockerkonsumtion sjunker drastiskt efter att ha läst boken :-) En del läsare beskriver boken som “en deckare”, vilket har förvånat mig. Förklaringen kan vara att forskning är ett detektivarbete och när de i boken får följa hur forskare har kommit fram till saker och ting, blir det som att nysta i ett mysterium. Hur forskare och Livsmedelsverket har tagit emot boken, har jag svårt att uttala mig om. De har i alla fall inte kritiserat den offentlig. De forskare som har medverkat och som har faktagranskat boken är nöjda.

Hur ser du på kostdebatten och de nuvarande kostråden?
Vilken fråga anser du är viktigast att prioritera? Varför?
I boken beskriver jag om ett beslut på 1950-talet där forskarna gick fel; när de bestämde att totalnivåerna kolesterol i blodet skulle vara det viktigaste måttet på hälsa. På den tiden var det kanske logiskt . Men nu finns det mycket forskning som talar för att det beslutet var felaktigt. Forskarvärlden är tyvärr full av prestige, speciellt medicinsk forskning (om jag får generalisera, det finns många undantag). Det lär därför dröja innan felen rättas till, om inte våra politiker lägger sig i. Då kan det gå fortare.

Efter min granskning, är jag helt övertygad om att man ska sluta fokusera på mängden fett i maten och helt koncentrera sig på att få ner konsumtionen av socker och snabba kolhydrater. 


Flera forskare, läkare och opinionsbildare pratar om att vi står inför ett så kallat paradigmskifte när det gäller kostråden. Hur ser du på det?
Jag håller helt med. Jag tror att råden om lågfettkost kommer att gå till historien som en lärande berättelse om hur fel det kan bli när forskare ger råd som de tycker är logisk, men som de aldrig har utvärderat med bra vetenskapliga metoder. Vi människor tycker ofta att vi tänker logiskt, men ack så fel vi kan ha. 

Vad är din syn på dagens skolmat?  Om du fick bestämma helt fritt, vilka råd skulle du ge till politiker och de som arbetar med skolmat och offentliga måltider?
Dra ner på sockret. Förbjud sötsaker i skolan. Byt lättmargariner mot riktigt smör. Sluta snåla på fettet i maten. Barn behöver det för att stå sig mellan målen. Dessutom gör fett att de gillar maten bättre, den blir mindre torr och tråkig. Barn blir inte överviktiga av den mat de äter, utan av alla de godsaker som de äter mellan måltiderna.

Det talas mycket om att vi ska äta miljövänligt för att minska växthusgaser och annan miljöbelastning. Du tar även upp detta i din bok. Hur  uppnår vi en hållbar kost och samtidigt tillgodoser människans näringsbehov och god hälsa fullt ut?
Ja, du – om jag hade ett svar på det skulle jag vara glad. Men om vi slutar mata barn med så mycket socker, kanske de kan äta potatis och rotfrukter när de blir äldre utan att få skyhöga blodsocker. Jag tror socker är den värsta boven i fetmaepidemin.

Ann Fernholm (Pressfoto Mia Carlsson/Natur & Kultur)

Du skriver om "hell hour", timmen efter dagis, i din bok, något de flesta föräldrar kan känna igen sig i. Vad kan skolan bidra med så att detta fenomen inte uppstår?
Mer fett i maten så barnen står sig under en längre tid! Tjocka lager smör på de ganska fiberrika mackorna.

Slutligen, Vad är din dröm med boken och ditt arbete som författare och vetenskapsjournalist?
Att den ska få ner sockerkonsumtionen. Att antalet personer med fetma och övervikt, ska minska. Att politiker ska vakna och kräva av forskare att de utvärderar effekten av lågkolhydratdieter vid olika former av sjukdomar, exempelvis diabetes, hjärtsjukdom , cancer och demens.



Cecilia Blidö
grundare av Naturlig Mat i Skolan


Läs mer:
Vad vänjer vi barnen vid för smaker? Ann Fernholms krönika på Naturlig Mat i Skolan



Ann Fernholm är vetenskapsjournalist sedan 2001 och har disputerat i molekylär bioteknik vid Uppsala Universitet och blivit "Årets vetenskapsjournalist 2010" för granskning av solkrämer. Ann Fernholm är författare till och högaktuell med boken Ett sötare blod – om hälsoeffekterna av ett sekel med socker. I boken granskas de kostråd vi har fått och går igenom vilken effekt socker har i våra kroppar.